Aborginer

Australien har egentligen två urbefolkningar, Aboriginer samt Torres Strait Islanders. Till Torres Strait Islanders räknas de folk som bor på öarna norr om Cape York. Enligt 1996 års folkräkning så består Australiens urbefolkning av 352,970 personer, vilket är ungefär 2 % av Australiens totala population. Ca 29 000 personer anser sig vara Torres Strait Islanders, och ung. 10,000 anser sig vara både Aborigin samt Torres Strait Islander.

Den Aboriginska kulturen i Australien är mänsklighetens äldsta kvarvarande obrutna kultur. Det är en kultur som trots enorma påfrestningar fortfarande kämpar för sin överlevnad, Deras kultur är äldre än Bibeln, äldre än pyramiderna och betydligt äldre än vår nordiska vikinghistoria. Det är en kultur som förutom att den innehar världens äldsta religion även innehåller en extremt fascinerade uppbyggnad av familjestrukturer och avancerade former av konst och musik mm.

Fast varifrån kom de, hur levde Aboriginerna innan de vita kom och hur lever de idag? För att finna svar på dessa frågor får vi inledningsvis backa drygt 65, 000 år tillbaka i tiden, så länge bedömer de flesta arkeologerna att de olika Aboriginska folken har levt i Australien. Benämningen Aboriginer är egentligen ett samlingsnamn för drygt 600 folk och språkgrupper med ca 300 skilda språk/dialekter utspridda över den Australiska kontinenten. Folk och språkgrupper vars kultur och traditioner skilde sig åt på samma sätt som exempelvis Sioux och Apache indianerna i nord Amerika. En del levde i ökenområden, en del i regnskogar och andra i områden där det ibland kunde snöa.

Piteåsonen Dr. Daniel Solander var 1770 den första kända svensken att besöka Australien. Tillsammans med James Cook seglade han med skeppet Endeaovur längs Australiens östkust. Det var den 19 april som andre löjtnant Hicks siktade land. Några dagar senare, den 28 april upptäckte Cook och besättningen inloppet mellan två uddar där det såg ut som om man skulle kunna ankra upp skeppet.

I samband med att Endeavour var nära att förlisa vid den plats som kom att namnges till Cooktown vid Queenslands kust så var besättningen under en period iland för att genomföra reparationer på skeppet. Under den drygt sex veckor långa vistelsen de stannade vid Cook Harbour så fick man kontakt med lokala Aboriginerna. Sjömännen var djupt fascinerade över hur Aboriginerna acklimatiserat sig i sin miljö, man var också helt ointresserad av byteshandel med glasskärvor, speglar, knivar och kläder, något som fick James Cook att skriva följande i sin loggbok.

”I själva verket äro de långt lyckligare än vi européer. Då de äro helt obekanta med ej endast de onödiga utan även de nödvändigaste bekvämligheter vilka eftersträvas så mycket i Europa, äro de lyckliga emedan de ej känna dess användning. Detta förhållande talar enligt min åsikt för att de anse sig ha allt som ä nödvändigt i livet samt att de ej ha onödiga ting”

Aborginerna har alltid haft det svårt för "nazism". En av de grymmaste metoderna man använde i modern tid (1930 – 1970) för att bli kvitt Aboriginerna i Australien var att ta de barn som var lite ljusare i hyn och placera ut dessa i vita hem och på missionsstationer. Kanske hade deras mor, farmor eller mormor blivit våldtagen av någon vit man, men man tog även fullblods barn. Dessa barn användes sedan som pigor och drängar i vita hem och på gårdar, de unga Aboriginska flickorna våldtogs ofta av sin husbonde och när barnen sedan föddes stals det direkt från mamman för att placeras ut i ett vitt hem eller på en missionsstation. Detta är något som flera av de Aboriginer jag känner har råkat ut för, något som givetvis har satt djupa sår. I byarna förr i tiden försökte man svärta ner barnen med lera och aska så att de skulle se svarta ut, så fort polisen närmade sig.

Myndigheterna i Australien skiljde drygt 100 000 Aboriginska barn från sina föräldrar. Dessa handlingar är enligt FN:s Geneve konvention från 1984 att jämställa med folkmord och pågick till slutet av 1960-talet, med enstaka fall rapporterade ända fram till 1976. Under drygt två år arbetade organisationen Human Rights & Equal Oppurtunity Commission med att sammanställa den 700 sidor tjocka rapporten Bringing them home. Rapporten visade att så gott som varje Aboriginsk familj blivit drabbad och den väckte stor uppmärksamhet över hela världen.



                             

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0